livet är värdefullt
2011-07-12 ♥ 19:38:11 | Kategori >> Mitt liv | KOMMENTARER (0)
| Jag har börjat tänka extra mycket på livet och sådant nu. Jag tror det beror på att jag hör om människor vars hjärta börjar slå onormalt eller om människor som får hjärnblödningar under ett träningspass. Friska sunda människor som inte vill annat än att få leva. Det kan hända så mycket utan att man hinner reagera så att ångra saker och tänka tillbaks på sådant man vill ta tillbaks känns bara som slöseri med tid. Jag vill så mycket som jag vill hinna med innan jag blivit gammal. Jag har faktiskt ångest eller vad man ska kalla det för att bli gammal. Jag vill inte sluta upp som ett paket som inte får ut någon glädje av sin livssituation. Jag vill inte bli förlamad eller dement. Särskilt inte då det sägs att man brukar bli tvärtemot så man är i nuläget då man fått en demensdiagnos. Ska jag alltså bli bitter? Jag ser mig själv sitta där i rullstolen och klaga på allt. Bli aggressiv och slåss. Bli ledsen och gråter för jag vet inte vart jag är. Bli förvirrad och tro att jag är liten. Jag vill ju hem till mina föräldrar! Jag vill ha min mammas mat. Min mamma som varit död sedan många år sedan. Ibland blir jag ledsen när jag jobbar. Jag tycker det är tragiskt att det finns så mycket som kan hända i människokroppen. Det enda som krävs för demens är syrebrist i hjärnan. Något sådant simpelt kan orsaka så mycket smärta både för den enskilde personen och även för dess anhöriga. Så många olika saker som kan gå fel. Men att inte glömma är att glädje kan uppnås. Bara man själv är villig att hitta den. Varesig det rör sig om att leta kläder i garderoben hela dagen eller att få titta på kort av sin familj så är den möjlig att uppnå. Inte hela tiden men för en stund i alla fall. Vem är egentligen glad hela tiden?  |
Kommentarer
Trackback
